söndag 30 september 2012

Processdokument - knyta ihop mitt lärande


Ett år går fort och nu ska man skriva det sista på processdokumentet, knyta ihop sin påse med sina nya kunskaper. Tur jag har bloggen så jag kunde gå tillbaka och läsa allt jag hade skrivit innan. Bara att starta en blogg var väldigt nytt och lite skrämmande för mig. Jag har länge läst andras bloggar men tyckte själv inte att jag ville lämna ut mig genom att starta en blogg. Men det har varit lärorikt att skriva allt i bloggen och det har varit intressant och lätt att även följa de andra. Nu har jag även startat en blogg på vår avdelning. Den är mycket uppskattad av föräldrarna och vi själva tycker att det är ett lätt och användbart sätt att dokumentera vår vardag genom. Vi kan lätt gå tillbaka och kolla vad vi gjort, vi har även reflekterat mer över vad det är för bilder vi tar och varför vi tar dem, vad syftet med dem är så vi kan stå för det när vi lägger ut dem på bloggen.

Sedan kursen startade har jag och mitt arbetslag pratat och diskuterat mycket kring dokumentation och hur vi får den pedagogisk. Det som jag tycker är pedagogisk dokumentation kanske inte min kollega tycker. Så jag tror att det är viktigt att man diskuterar detta ofta och ifrågasätter och pratar kring det i olika situationer som uppstår. Centrala frågor som man kan samtala kring är: Varför gör jag så här, vad får jag ut av detta, vad får barnen och verksamheten ut av detta?

Lenz Taguchi (2011) skriver så här "Med hjälp av den pedagogiska dokumentationen kan man göra den osynliga - inre - pedagogiska miljön synlig och samtidigt få ett verktyg att förstå den yttre och synliga miljön (s.10). Den meningen tycker jag beskriver väldigt bra vad pedagogisk dokumentation har blivit för mig. Jag dokumenterar barnen på ett helt annat sätt nu än innan kursen. Jag är med barnen och dokumenterar i deras process, både när de skapar något eller leker och samtalar med sina kompisar. Jag använder den sedan tillsammans med barnen och synliggör den både för barnen, mina kollegor och mig själv. Genom det får man en helt annan förståelse för barnens tankar och kan forma verksamheten utifrån det. Vårt förhållningssätt till barnen blir också helt annorlunda när man dokumenterar på det här sättet. Man får syn på hur man samtalar till barnen och hur de tänker. Innan planerade vi nog mer verksamheten utifrån vad vi trodde att barnen behövde eller var intresserade av.

Ordet reflektion är också ett sådant ord som man hela tiden måste fundera kring. När jag hade läst boken "Den svårfångade reflektionen" fick den mig att fundera ännu mer kring vad ordet reflektion betyder för mig och vad det betyder för mina kollegor. I boken stod det mycket om att man måste ha någon att reflektera med för att ens egna tankar ska nå ett steg högre, tillsammans med någon annans tankar blir det nya tankar. Som jag har tolkat reflektion så blir det ingen bra dokumentation om man inte reflekterar kring den.

Av de momenten som vi har fått prova mer ingående; Radioprogrammet och Film, så tycker jag att det har varit väldigt lärorikt och roligt att göra dem. Sedan har man aldrig så mycket tid så man kan använda uppgifterna rätt av till den verksamhet man har. Men att på ett enkelt sätt spela in barnen via garageband är något vi har tagit med oss och använder. Både när vi intervjuar dem och när vi vill se vad de samtalar om när de leker. Sedan tycker barnen det är kul att sätta ihop olika instrument osv i garageband. Filmen är det lite likadant med. Man kommer aldrig hinna sätta sig ner och göra det så utförligt, utan gör man en film med barnen så behöver man ju skriva ett manus och även en synopsis så man får med vad syftet och tanken med filmen är. Men ska man dokumentera så kan synopsis vara det viktiga att skriva ner innan, men att man sedan bara filmar det som man vill dokumentera. iMovie är ett väldigt lätt och bra program som vi nu försöker få alla pedagoger på vår enhet att använda.

Ipaden är nu ett dagligt pedagogiskt verktyg som vi använder till väldigt mycket. Det har blivit ett naturligt verktyg i vår verksamhet. Vi använder det dagligen till dokumentation på ett eller annat sätt, den är smidig att ha med så vi kollar upp fakta och visar barnen saker på internet som de pratar om och barnen använder de pedagogiska apparna som vi laddat ner.
Under det här året som vi har haft ipaden så har man märkt en otrolig skillnad på hur våra föräldrars syn på verktyget har förändrats. I början var en del skeptiska och frågade mycket om vad barnen gjorde och om de bara satt och spelade, om de fick använda den varje dag och hur länge de fick sitta med den. Nu när vi pedagoger är trygga med våra mål och syften med den och har berättat och visat vad vi gör för föräldrarna får vi bara positiv respons och många har sagt att de överväger att köpa en ipad även hem.

Jag har lärt mig otroligt mycket under kursens gång, nu gäller det att fortsätta testa sig fram på egen hand! Det har även varit väldigt lärorikt att ha en basgrupp som man alltid kunnat vända sig till och vi har oftast klarat av att lösa olika problem ihop.

Tack, både till kursledare och basgrupp! :)

 

 

Mediers påverkan i lärmiljöer

När jag läste om den här uppgiften tyckte jag att det skulle bli väldigt intressant att läsa artiklar om just detta. När jag läste till lärare undrade jag under hela min utbildning när vi skulle prata/läsa/ta del av ikt i förskolan. Det kom aldrig.. Jag minns att vi vid ett enda tillfälle fick en artikel om barns dataanvändande. Där stod det om föräldrarnas oro och att de inte tyckte datorn passade in i förskolan. Jag diskuterade även detta på den förskolan som jag gjorde min VFU och de tyckte också att barnen spelade alldeles för mycket på datorn hemma så det behövde de inte göra på förskolan. Som tur är har detta synsätt ändrats en hel del och det går idag att få mycket information både på nätet och i litteratur om hur man på ett pedagogisk sett kan använda sig av digitala verktyg i förskolan.

I Medierådets rapport ”Småungar & Medier 2010, Fakta om små barns användning och upplevelser av medier” kan man läsa att mycket har hänt under de senaste åren. I undersökningen 2005 visade det sig att barn från ca 9 årsålder använde internet och i deras studie 2010 var det barn från ca 4 årsålder (s.4). Detta tror jag har ändrats ännu mer sedan dess. Vidare tar de upp att användandet skiljer sig beroende på ålder. De äldre barnen använder datorn till att kommunicera och vara inne på sociala medier, medan de yngre barnen är inne på barnsidor och spelar spel. Även könsmässigt skiljer det sig. Ju äldre barnen blir ju tydligare kan man se det. Killarna är ofta inne på typiska ”killsidor” och tjejerna på ”tjejsidor”. Medan de yngre barnen ofta är inne på samma sidor (s.4). Detta hoppas jag kan ha att göra med att vi på förskolan utgår mer från en pedagogisk tanke med vad vi presenterar för barnen än vilket kön det är vi presenterar ett spel eller liknande för.

Något som jag tyckte var väldigt intressant i Medierådets rapport (2010) var att Tv är det medium som föräldrarna är mest positiv till. Internet kommer efter dator/tv spel vilket förvånar mig. Sedan kom internet ganska högt upp i listan över medium som föräldrarna tror barnen lär sig något av, men även där kom Tv högre upp (s.36). Detta känns ganska gammalmodigt och jag tror och hoppas att undersökningen skulle se annorlunda ut om man gjorde om den idag. Eller så har jag fel uppfattning bara för att vi jobbar väldigt mycket med digitala verktyg på vår förskola och i Mölndal över lag. I den här undersökningen är inte heller ipaden med, vilket jag tror har fått en positiv effekt över hela landet. Våra föräldrar är i alla fall väldigt positiva till den efter att vi har berättat och visat på föräldramöten vad det är för spel barnen spelar och hur vi använder den till att dokumenterar, göra sagor och filmer.

Litteratur:
Medierådet (2010). Småungar & Medier 2010, Fakta om små barns användning och upplevelser av medier. http://www.statensmedierad.se/upload/Rapporter_pdf/Smaungar_&_medier2010.pdf

onsdag 5 september 2012

Reflektion kring filmprojektet

Att komma på vad man skulle filma tycker jag har varit det svåraste i hela uppgiften. Jag började med att läsa boken Manus och dramaturgi för film men då kändes det ännu svårare. Så jag började fundera på vad jag ville få ut av den här uppgiften, vad jag ville att filmen skulle få för syfte i min dagliga verksamhet och hur jag får in dokumentation samtidigt. De äldre barnen på min förskola skulle precis sätta upp en teater så vi höll på att hitta på en saga tillsammans. När vi pratade med barnen om teatern och vilka de ville spela upp den för så var de alla ganska överens om att de inte skulle våga spela upp den för föräldrarna, så då kom vi på att vi skulle filma den så att föräldrarna kunde se den efteråt. Det var där jag fick min idé att filma/dokumentera deras teater. Manuset skrev jag tillsammans med barnen. När jag skulle börja med att skriv en synopsis kom jag på att syftet är olika. Det ena syftet är vad handlingen har för syfte och det andra är vad jag har som syfte att filma teatern.

Syftet med filmen för oss pedagoger blev att dokumentera både barnens process och sedan hela teatern. Syftet med filmen blev för barnen som hade spelat teatern att få se sig själva och sitt eget lärande och för föräldrarna blev syftet att visa vad barnen hade gjort på förskolan. Barnen var även mycket stolta och var glada över att få visa upp den för föräldrarna.

Temat lärande kan man se på två olika sätt i min film. I handlingen så är det att de goda vinner över de onda. Men för barnen blev det ett lärande i hela teaterprocessen, både att öva, lära sig sina repliker, måla alla kulisser, våga o.s.v.

 
Här ser man några av barnens masker som de gjort själva
 
 

Den goda kommer och räddar dem från den onde
 
 

Här bakom ser man lite av de kulisser som barnen målat

 
När jag väl kom på hur jag skulle göra min film, så började jag läsa i boken igen. Den har varit till stor hjälp när jag sedan skulle få ner allt på papper. Först att ha ett syfte med filmen. Granath (2006) skriver att syftet kan se ut på många olika sätt men handlar alltid om varför man vill förmedla ett budskap till publiken och hur man vill att publiken ska hantera detta budskap (s.37). Sedan att sitta och skriva manuset tillsammans med barnen och försöka få in berättarkurvan med dilemma, upptrappning, lösning och avslut. Vidare skriver Granath att man måste tänka på vad det är publiken ser och hör när man skriver manuset. Man måste ha med hur människorna är, vad de har för kläder, hur och vilken miljö det utspelar sig i, rekvisita, tidpunkt, dialog och berättarröster och ljud (s.32-33). Allt detta pratade jag och barnen om. Barnen började göra sina masker, några tog med kläder hemifrån, de målade kulisser så det såg ut som att de var i skogen och i staden och vi började prata om deras dialog, vad de skulle säga och vad berättarrösten skulle säga.

 
Det var en rolig process och ett roligt sätt att arbeta på, men det tog tid. Jag tror inte att jag kommer skriva synopsis och manus någon mer gång när jag ska filma för att dokumentera barnen. Men i det här sammanhanget när jag fick med barnen i det så kan jag tänka mig att göra om det. Vi spelar in och dokumenterar barnen ofta i iMovie och klipper ihop filmerna och visar för föräldrarna, men då går det på ett par minuter för det är oftast den tiden vi har. Jag känner ändå att jag har lärt mig iMovie väldigt bra under den här tiden då man har fått lägga tid på att få ihop hela filmen med ljud och allt.  

Litteratur:
Granath, T (2006). Manus och dramaturgi för film. Malmö: Liber AB

Storyboard




Manus

Man kan skriva manus på två olika sätt enligt Granath (2006). Den ena kallas för den amerikanska stilen och skrivs i en spalt över hela sidan. Den andre är ett tvåspaltsmanus och innebär att miljö, rekvisita och regianvisningar skrivs i vänsterspalten och dialogen i högerspalten (s.45). Vidare skriver Granath att det annars inte är någon större skilnad på dem. Den amerikanska stilen är vanligast att använda sig av i långfilmer medan den tvåsplatiga används mer av svenska tv-produktionen.
     Jag har valt den amerikanska stilen för jag tyckte den passade bra till mitt manus.


                                                                         Blåbärsresan.

1.  EXT. SKOGEN - DAG__________________________________________________
     Björnen
 

 

Den stora björnen ligger och sover i skogen, rör lite oroväckande på sig. Kanske dags att vakna snart?

2.  INT. HEMMA – DAG______________________________________________________
     Julia, grisen, musik och berättarröst

 

BERÄTTARRÖST
                       Det var en gång en flicka som hette JULIA. Julia hade just fyllt 10 år och
                       skulle få åka på en resa. Biljetten hade hon fått av sin bästa vän GRISEN.

 

Julia är en glad och söt flicka med klänning på sig. Grisen har skära kläder och en grismask. Grisen går till Julia och ger henne ett paket

 

GRISEN
                                                            Grattis på födelsedagen Julia

 

Julia öppnar paketet.

JULIA
                                                 En resa till Italien, vad ska vi göra där?

 
                                                                          GRISEN
                                            Jag har hört att i Italien finns de största blåbären

 
                                                                  BERÄTTARRÖST
                               Julia och grisen åker till flygplatsen, så hoppar de på flyget till Italien.
                                        När de kommer fram går de ut i skogen och plockar blåbär

 

Julia tar sin handväska och går tillsammans med grisen till flyget, de håller varandra i handen, de låsas att de sätter sig på planet och sedan är de framme i skogen

 
3.  EXT. SKOGEN – DAG_____________________________________________________
     Julia, grisen, björnen, statister

Julia och grisen hittar en hink som de tar med sedan går de runt i skogen och plockar blåbär. Plötsligt får Julia syn på en BJÖRN.

                                                                           JULIA
                                                              Titta där ligger en björn

 

Statister kommer fram och alla sjunger ”Björnen sover”

4.  EXT. SKOGEN – DAG_____________________________________________________
     Julia, grisen, haren, statister

 
                                                                 BERÄTTARRÖST
                                  De plockar en massa goda blåbär och så kommer en HARE skuttandes.

 
                                                                         HAREN
                                           Borta vid berget kan ni hitta ännu mer fina blåbär

 
                                                                          JULIA
                                                        Ok, tack, vill du följa med oss?

 
                                                                         HAREN
                                                                               Ja

 
                                               JULIA, GRISEN, HAREN, STATISTER
                                                      (Sjunger) ”Hoppe hoppe hare”

5.  EXT. SKOGEN – DAG_____________________________________________________
     Julia, grisen, haren, tigern

 
                                                                   BERÄTTARRÖST
                                   När de tre vännerna kom fram till berget var det någon som hade ätit
                                              upp alla bären, då fick de höra någon som morrade

 
                                                                          TIGERN
                                                                         MORRAR

 
                                                                            JULIA
                                                                  HJÄLP en tiger, spring

 
                                                                   BERÄTTARRÖST
                          Grisen och haren hann undan men Julia hon blev uppäten utav tigern

 

Grisen och haren springer där ifrån, Julia blir uppäten.

 6.  EXT. SKOGEN – DAG_____________________________________________________
      Julia, grisen, haren, tigern, fen

 
                                                                  BERÄTTARRÖST
                                    Snart sprang de på ett litet hus och i huset bodde det en god FE.

 

Grisen och haren knackar på hos fen

GRISEN
                                         Snälla fen kan du inte hjälpa oss att rädda vår vän Julia

 
                                                                              FEN
                                                                       Vad har hänt?

 
                                                                          GRISEN
                                                         Julia har blivit uppäten av tigern.

 
                                                                              FEN
                                                          Det är klart jag kan hjälpa till

 
7.  EXT. SKOGEN – DAG_____________________________________________________
     Julia, grisen, haren, tigern, fen
 

Alla går tillbaka till skogen där fen hittar tigern

 
                                                                  BERÄTTARRÖST
                         Framme vid tigern svingade fen sitt trollspö och så fick hon tigern att somna

 
                                                                              FEN
                                                                  Nu kan du hoppa ut

 

Julia kommer ut.

 8.  EXT. STADEN – DAG_____________________________________________________
      Julia, grisen, haren, fen, Pippi
 
                                                                  BERÄTTARRÖST
                   Nu var de alla så trötta på skogen att de gick in till en stor stad och i staden bodde
                               det en flicka som hette PIPPI Långstrump och hon var jättestark.

 
                                                                            ALLA
                                               (Sjunger) ”Här kommer Pippi Långstrump”

 
                                                                            ALLA
                                    Hej Pippi, vi ska gå ut på stan och shoppa. Vill du följa med?

 
                                                                             PIPPI
                                                                                Ja

 
                                                                  BERÄTTARRÖST
                      Alla shoppade en massa saker som Pippi fick bära, till och med en studsmatta
                          som fen hade köpt orkade pippi bära. Sedan hade de en studsmattefest

 

Musik och alla hoppar på studsmattan tillsammans.
 
Litteratur
Granath, T (2006). Manus och dramaturgi för film. Malmö: Liber AB
 

 

Synopsis

Granath (2006) beskriver att synopsis är en kort sammanfattning av manuset man ska skriva. Det finns två anledningar till varför man ska skriva en synopsis enligt Granath, det ena är att man vill tydliggöra materialet och dess struktur för sig själv och det andra är att man vill snabbt och lätt kunna presentera en idé och dess handling för t.ex. beställare och andra intressenter (s.42). Vidare skriver Granath att en synopsis kan se ut på olika sätt men att den inte ska vara för lång.

 
Titel: Blåbärsresan

Syfte: De goda vinner tillslut

Form: Kort teaterfilm. Filmen är inspelad när barn spelar teater.

Målgrupp: Alla, både barn, föräldrar och pedagoger

Längd: 5-6 min

Handling: Filmen börjar med att en flicka får 2 biljetter till Paris i present av sin vän grisen. De ska   åka dit för att plocka blåbär. Väl där möter de en massa olika djur, både snälla och elaka. Som tur är möter de även en fe och Pippi Långstrump som hjälper dem från farorna.

Karaktärer och miljö: Huvudrollen har Julia 10 år och hennes kompis grisen. De möter även en kanin, en björn, en tiger, en fe och Pippi Långstrump. Filmen utspelar sig mest i Paris, både i skogen och i staden.

Dilemma: Mitt i skogen möter de en tiger. Hur ska de ta sig bort från honom?

Upptrappning: De andra hinner springa undan men tigern äter upp Julia, vad ska de göra nu?

Lösning: Julias vänner hittar en fe som kan hjälpa dem. Hon får tigern att somna så Julia kan komma ut ur tigern.

Avslut: Efter en dramatisk dag köper de en studsmatta och har en studsmattefest.

Referenser
Granath, T. (2006) Manus och dramaturgi för film. Malmö: Liber AB

 

lördag 5 maj 2012

Portfolio


En portfolio är en samling av barnens arbeten. En portfolio kan se mycket olika ut och innehålla olika alster. Det viktigaste är att pedagogerna har ett klart syfte över hur portfolion ska se ut och vad den ska innehålla. Portfolion blir som en dokumentation om varje enskilt barn (Ellmin &Ellmin, 2003). Vidare tar Ellmin & Ellmin (2003) upp att portfolion ska innehålla bl.a. barns lärande och utveckling. Man ska kunna reflektera över sitt eget lärande när man tittar i portfolion.

Att använda sig av digital portfolio har både sina för- och nackdelar enligt Ellmin & Ellmin (2003). Med digital portfolio kan man ta kort, filma och spela in ljud. Barnen kan även själva dokumentera med hjälp av ljud och bild. Detta kan då bli mer levande än en traditionell portfolio. Det svåra är att det blir mycket material som ska bearbetas och sorteras in i portfolion. Utrymmet och var allt ska sparas blir också en fråga. Vidare skriver Ellmin & Ellmin (2003) att det viktiga är att det fortfarande blir barnens utveckling som har fokus och inte tekniken.

På vår förskola har vi en slags portfolio, varje barn har en pärm där vi samlar de alster som påvisar barnens utveckling. Vi sätter in det vi dokumenterar, både i bild och i text. Vårt syfte med pärmen är att barnen själva och tillsammans med andra barn eller pedagoger ska kunna titta i pärmen och reflektera över sitt eget lärande, även föräldrarna tittar i pärmen för att se vad vi dokumenterar.

Efter att ha arbetat med ipaden nu i ca ett halvår och läst den här kursen så har både jag och mitt arbetslag funderat mycket över hur vi dels dokumenterar och hur vi kan använda ipaden i vår dokumentation. Att ha en digital portfolio ligger just nu ganska långt från våra tankar. Dels för att vi inte vet hur vi rent praktiskt ska spara allt digital men även för att det blir svårare för barnen att kunna sätta sig ner och kolla på sin portfolio. Vi känner att vi inte har den utrustning just nu som skulle behövas för att det ska bli lika tillgängligt för barnen som deras pärmar är idag. Något vi däremot har diskuterat som vi ska göra är att öppna en blogg, vilket kommer bli som en gemensam portfolio, där vi ska lägga ut både filmer, bilder och ljud av barnen.

Litteratur
Ellmin, R. & Ellmin, B (2003). Att arbeta med portfolio – teori, förhållningssätt och praktik. Växsjö: Grafiska Punkten

söndag 25 mars 2012

Processdokument, halva kursen

Oj, vad tiden går fort. Nu är det redan dags att fundera över vad för kunskaper man hittills fått. När man läser sin blogg och tänker tillbaka på hur man resonerade kring dokumentation innan kursen började så inser man att man har fått mycket ny kunskap. Man tänker på ett annat sätt kring ordet dokumentation och man använder sig av fler verktyg än innan. Men ordet pedagogisk dokumentation är fortfarande ett väldigt svårt ord, som betyder väldigt olika för alla. Jag tror att det är viktigt att man alltid reflekterar kring ordet pedagogisk dokumentation så länge man jobbar med barn. Det är inget som man kan bli fullärd i. Det är något som man hela tiden måste fundera kring och ifrågasätta sig själv om. Varför gör jag så här, vad får jag ut av detta, vad får barnen och verksamheten ut av detta?

Lenz Taguchi (2011) skriver så här "Med hjälp av den pedagogiska dokumentationen kan man göra den osynliga - inre - pedagogiska miljön synlig och samtidigt få ett verktyg att förstå den yttre och synliga miljön (s.10). Den meningen tycker jag beskriver väldigt bra vad pedagogisk dokumentation har blivit för mig. Jag dokumenterar barnen på ett helt annat sätt nu än innan kursen. Jag är med barnen och dokumenterar i deras process, både när de skapar något eller leker och samtalar med sina kompisar. Jag använder den sedan tillsammans med barnen och synliggör den både för barnen, mina kollegor och mig själv. Genom det får man en helt annan förståelse för barnens tankar och kan forma verksamheten utifrån det. Vårt förhållningssätt till barnen blir också helt annorlunda när man dokumenterar på det här sättet. Man får syn på hur man samtalar till barnen och hur de tänker. Innan planerade vi nog mer verksamheten utifrån vad vi trodde att barnen behövde eller var intresserade av.

Ordet reflektion är också ett sådant ord som man hela tiden måste fundera kring. När jag hade läst boken "Den svårfångade reflektionen" fick den mig att fundera ännu mer kring vad ordet reflektion betyder för mig och vad det betyder för mina kollegor. I boken stod det mycket om att man måste ha någon att reflektera med för att ens egna tankar ska nå ett steg högre, tillsammans med någon annans tankar blir det nya tankar. Som jag har tolkat reflektion så blir det ingen bra dokumentation om man inte reflekterar kring den.

Av de olika verktygen som vi hittills fått prova (iMovie och garageband) så använder vi väldigt mycket iMovie. Det är väldigt lätthanterligt och går snabbt att sätta ihop en film. Barnen tycker att det är roligt att få titta på sig själva efteråt och vi kan på ett lätt sätt få igång ett samtal om vad vi har gjort. Barnen minns det bättre när de får titta på filmen först än om vi bara pratar om vad vi har gjort. Garageband har vi inte använt sedan radioprogrammet, men vi har pratat om att det också är ett roligt sätt att dokumentera något man håller på att jobba med. När jag gjorde radioprogrammet så tyckte barnen att det var väldigt roligt att jag spelade in dem och att sedan få lyssna på det.

Sedan har både jag, mina kollegor och barnen lärt sig otroligt mycket om ipaden. Vi har ägnat väldigt mycket tid åt allt praktiskt. Hur fungerar itunes, hur ska vi göra när vi har tre olika paddor, hur får vi över filmer o.s.v. Men vi har testat och tillslut har vi fått ordning på det mesta. Vi har fortfarande problem med hur vi ska få över filmerna till datorn, men har löst det tillfälligt med att ta hem ipaden och föra över filmerna till datorn hemma och sedan via usb-minne ta med dem och lägga över dem på datorn på förskolan.

Sedan har vi funderat mycket över de olika apparna. Vilka appar ska vi ha till barnen, ska vi bara ha några appar tillgängliga åt gången eller ska de kunna välja mellan alla? Vilka appar har ett pedagogiskt syfte, har de alltid ett pedagogiskt syfte eller bara när vi pedagoger sitter med? Vi upptäckte att många av de appar som vi tyckte var pedagogiska inte var det om vi inte satt med, för då förstod barnen dem inte utan bara satt och tryckte. Vi har även pratat en hel del på enheten om vad vi ska ha för syfte och mål med ipaden så att vi kan berätta om dem för föräldrarna. En del föräldrar tycker att en ipad inte har något syfte i förskolan, de är oroliga för att deras barn bara sitter och spelar spel hela dagarna. Då är det viktigt att vi har syften och mål färdiga så att vi kan berätta om dem för föräldrarna.

tisdag 24 januari 2012

Den svårfångade reflektionen

När jag läste boken funderade jag mycket på vad ordet reflektion betyder för mig. Vi reflekterar ofta på förskolan i olika konstellationer om olika saker. Men vad är det egentligen vi gör. Hur tolkar vi ordet reflektion? Reflektion kanske inte betyder samma sak för mig som för de andra som jag reflekterar med. Reflekterar vi eller tänker vi bara.  
Emsheimer (2011) beskriver det så här: ”Om vi begränsar vårt tänkande till det som redan är givet, de slutsatser vi redan gjort eller till det som verkar passa ihop kommer inga nya lösningar att ges” (s. 7).  Emsheimer fortsätter att beskriva detta genom att säga: ”För att tänkandet ska bli reflektion och inte bara snabbt påkommande idéer kan en inriktning mot att alltid inta minst två och helst fler, positioner vara en hävtång för att driva tänkandet till att utvecklas och till ett systematiskt sökande och sammankopplande av olika idéer” (s.184).

Vi har en gemensam planeringstimme varje vecka där vi försöker att först reflektera över veckan som har varit och sedan planera för den kommande veckan. När vi reflekterar över veckan som har varit så brukar vi ta upp specifika situationer som har uppstått. Oftast handlar det om saker som inte gått så bra. Då reflekterar vi över hur vi kan förändra det och vad vi ska göra för att det ska bli bättre nästa gång. Vi testar andra vägar och reflektera sedan igen över det vi förändrat och ser om det har blivit bättre.

Emsheimer intervjuar några studenter om reflektion. De beskriver det som att man måste bearbeta något, göra om det till sitt egna. Man måste lyfta upp det man ska reflektera över och bearbeta det utifrån sina egna erfarenheter. Man får då nya kunskaper och kan utveckla det man reflekterat över (s.26-27).

Jag tror att det är viktigt att öppna ögonen och vidga sitt seende när man reflekterar. Man måste våga tänka om och tänka nytt. Boken har fått mig att fundera mera och förstå vikten i att reflektera.

På basgruppsträffen diskuterade vi bl.a. vikten i att reflektera över vad vi säger till barnen. Vilka ord använder vi och vad betyder orden vi använder. Vi måste vara språkligt medvetna så att barnen utvidgar sitt språk. Vi diskuterade även att boken hade fått oss att reflektera över våra egna värderingar. Att man måste försöka lägga undan sina egna värderingar när man reflekterar annars är det lätt att man inte kommer någonstans, att man inte får några nya förstålelser.
Litterturlista
Emsheimer, P., Hansson, H., & Koppfeldt, T (2005). Den svårfångade reflektionen. Lund: Studentlittertur

Pedagogisk dokumentation - Vad, hur och varför?

Vad?

Wehner-Godée (2010) skriver att det är barnens lärprocesser som ska dokumenteras, inte resultatet. När man dokumenterar ska man utgå från vad det är barnen säger och gör. Lenz Taguchi (1997) beskriver också att det är barnens arbeten och tankar som ska dokumenteras. Wehner-Godée (2010) tar även upp att det är viktigt att vi funderar över vad det är vi ska fokusera på och vilka det är vi ska fokusera på innan vi går in och dokumenterar så att vi inte bara får en massa dokumentation som vi inte vet vad vi ska använda den till. I lpfö98 (reviderad 2010) står det att ”Arbetslaget ska dokumentera, följa upp och analysera:

– kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig,

– hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med” (s.15).
När vi har diskuterat dokumentation på vår avdelning så har vi pratat om att det är bl.a. barnens utveckling vi ska dokumentera, men efter att ha läst de här böckerna har jag tänkt om en hel del. När man dokumenterar barns utveckling blir det lätt att det är just resultatet man dokumenterar. Inte alls barnens tankar. Vi har låtigt barnen berätta efteråt vad det är de har gjort, vilket inte alls blir samma sak som att lyssna på dem medans de gör något. Att dokumentera lärprocessen istället för resultatet är något jag behöver bli bättre på.


Här är ett exempel på en dokumentation som vi gjort efter att vi hade varit på återvinningsstationen. Här har vi frågat barnen efteråt vad det var vi gjorde och varför vi hade varit där.



Här är ett annat exempel på dokumentation som jag gjorde efter att ha läst böckerna. Här har jag dokumenterat processen och varit med och lyssnat på vad de har sagt och hur de har samarbetat.


Här börjar de pussla var och en för sig


<><><>  
Här samarbetar de nu och är nästan klara




De här två killarna tycker att det är väldigt roligt att pussla, så vi köpte in ett 100 bitars pussel och sa att de kunde pussla det tillsammans. Men det var svårt tyckte de. De började först pussla var och en för sig men de upptäckte snart att de behövde samma bitar så de fick fundera lite på hur de kunde göra istället. Efter ett tag kom de på att de kunde sätta ihop sina delar och börja pussla pusslet tillsammans. Det var kul att sitta och lyssna på dem och se hur de först blev frustrerade över att de behövde samma bitar och hur de sedan löste det.


Hur?

Både Wehner-Godée (2010) och Lenz Taguchi (2007) tar upp kommunikation och förhållningssätt som viktiga när vi ska dokumentera. Lenz Taghchi  (2007) beskriver att genom bilder och annat skapande kan barnen kommunicera både sina kunskaper och sina erfarenheter till oss pedagoger. Vi pedagoger kan sedan kommunicera tillbaka till barnen genom att samtala om deras verk och berätta om deras tankar som de hade. Wehner-Godée (2010) beskriver att barnens hela liv ryms genom kommunikationen, vi måste lära oss att läsa, lyssna och känna av barnen. Genom barnens kommunikation kan vi få syn på både samspelsprocesser och kunskapsprocesser (s.37) Detta kan vi göra genom en rad olika verktyg. Wehner-Godée (2010) tar i sin bok upp att man kan använda penna och papper. Med penna och papper kan man t.ex. göra olika tabeller så man på ett lättare sätt hinner dokumentera det barnen säger och gör. Man kan både skriva och rita i tabellerna. Vidare beskriver hon att man kan använda sig av ljudinspelare. Här kan man få syn på sin egen påverkan av dokumentationen. Ställer vi ledande frågor eller hur är vi som pedagoger när vi observerar, intervjuar och dokumenterar? En nackdel med ljudinspelare är att det blir väldigt mycket matreal att bearbeta. Hon tar även upp kameran, videokameran och datorn som verktyg när vi dokumenterar.


På min avdelning använder vi kameran och ipaden mest. Vi både videofilmar och tar kort med dem. Att videofilma har vi blivit bättre och bättre på. Vi filmar och visar dem på vår fotoram som är synlig både för barnen och föräldrarna i tamburen. Vi visar även alltid filmer på drop-in och föräldramöten. Barnen tycker att det är roligt att se sig själva och berättar gärna om vad de gör när vi tittar på filmen. Korten gör vi ofta kollage av, där barnen får berätta vad de gör, vi visar även korten i fotoramen. Korten i ramen försöker vi byta ut ungefär varannan vecka. Vi har varit ganska bra på att intervjua barnen där mycket har kommit fram som vi sedan kunnat använda för att utveckla vår verksamhet. Efter att ha läst de här böckerna ska jag börja fota processen mer än resultatet. Jag ska även bli bättre på att sitta med penna och papper så man fångar upp barnens tankar mer.

Varför?

Lenz Taguchi, (1997) skriver att genom dokumentation kan man få syn på pedagogernas förhållningssätt, både till barnen, kunskap och lärande, men också gentemot varandra. Genom dokumentation kan man gå djupare och se sådant som man annars inte ser, det” osynliga”. Genom dokumentation kan man även följa barnens lärprocess, vad kan barn, hur tänker de och hur lär de sig (s.12). Även Whener-Godée (2010) tar upp att vi dokumenterar för att få syn på pedagogernas och barnens lärprocesser. Genom att dokumentera barns lärprocess kan vi sedan reflektera och analysera över den och utifrån den sedan utveckla vår verksamhet för att barnen ska komma vidare. Detta kan vi även läsa i lpfö98(reviderad 2010) där det står att ”Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner” (s.14).
Vi dokumenterar även för barnens skull. Så att de får syn på sitt eget lärande. "Genom att den vuxne alltid utgår från dokumentationen av barnens arbete och tankar för att föra temat framåt, ges barn makt över sitt eget lärande" (Lenz Taguchi, 1997, s.53).  
Vidare kan vi läsa i Lpfö98 (reviderad 2010) att man även ska dokumentera för att utveckla verksamheten.” Förskollärare ska ansvara för att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande (s.15).

Varför man ska dokumentera har vi diskuterar en hel del på min avdelning. Nu har jag även fått stöd i litteraturen om att vi har kommit en bra bit på vägen. Vi har skrivit ner fyra punkter:
  • För oss som pedagoger. Vi ska synliggöra vårt förhållningssätt och förbättra vår roll som pedagoger.

  • För barnen. De ska få syn på sitt eget lärande och kunna följa sin utveckling. De ska även lära sig att reflektera i efterhand om sådant de redan gjort.

  • För föräldrar. De ska få inblick i vår verksamhet, kunna följa vad vi gör och vad deras barn gör. De ska utifrån det ha möjlighet att påverka vår verksamhet.

  • För verksamheten. Så att vi kan få syn på vår verksamhet, för att kunna förbättra den och för att kunna gå tillbaka och utvärdera den.

Litteraturlista

Lenz Taguchi, H (1997).Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm:HLS

Utbildningsdepartementet (1998, reviderad 2010) Läroplan för förskolan, Lpfö98. Stockholm: Fritzes

Wehner-Godée, C (2010). Att fånga lärandet: pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Stockholm: Liber

söndag 8 januari 2012

Film, iMovie

Innan jul filmade jag alla barnen under en vecka. Både inne och ute - när vi har varit i skogen, när vi har dansat, lekt, pusslat m.m Sedan satt jag och klippte ihop filmerna i iMovie och lade på musik. Var väldigt nöjd med resultatet. Vi tänkte att vi skulle visa filmen via smartboarden på vårt lussefirande, när föräldrarna och barnen satt och fikade. Men vilket problem det blev för oss att lägga över filmen på datorn på jobbet! Vi alla försökte nästan en hel dag! Hemma hade jag bara pluggat in ipaden i datorn och där kom filmen upp. Så jag tänkte att jag gör likadant på jobbet. Problemet var bara att när jag pluggade in ipaden i datorn på jobbet så kom bara korten upp, inte filmen! Blev vansinnig. Då fick vi höra att det bara går med Windows 7 eller en Mac.. Så en kollega fick åka hem och hämta sin dator och så fick vi över filmen till hennes dator och sedan över på ett usb-minne, som vi sedan kunde sätta in i datorn. Då kom nästa problem att filmen inte ville öppna sig. Vi provade med olika program som realplayer och Windows media player. Men det stod bara att den inte hittade något program att öppna filmen med. Vi förstod först ingenting... Allt tar sådan tid också när man har alla barnen omkring sig som också vill se vad man gör på datorn. :) Sedan av en slump kollade vi realplayer då fungerade inte den, stod att den inte var helt nerladdat. Så då fick jag logga in som administratör för att se om realplayer inte var nerladdat riktigt. Men där fungerade den bra så det slutade med att vi visade filmen via realplayer som administratör! Nu har jag dock tagit reda på lite mer och fått tipset om att gå via iTunes istället, att skicka filmen dit och sedan öppna den där, så det ska jag prova nästa gång. Vi har även beställt en VGA adapter så då är det bara att koppla in ipaden direkt till projektorn, kommer bli väldigt smidigt! Men man lär sig nya saker varje dag! Men iMovie är väldigt smidigt och vi har börjat dokumentera barnen mer och mer genom att filma dem. Barnen tycker också att det är väldigt kul att få titta på sig själva sedan. - Posted using BlogPress from my iPad