söndag 30 september 2012

Processdokument - knyta ihop mitt lärande


Ett år går fort och nu ska man skriva det sista på processdokumentet, knyta ihop sin påse med sina nya kunskaper. Tur jag har bloggen så jag kunde gå tillbaka och läsa allt jag hade skrivit innan. Bara att starta en blogg var väldigt nytt och lite skrämmande för mig. Jag har länge läst andras bloggar men tyckte själv inte att jag ville lämna ut mig genom att starta en blogg. Men det har varit lärorikt att skriva allt i bloggen och det har varit intressant och lätt att även följa de andra. Nu har jag även startat en blogg på vår avdelning. Den är mycket uppskattad av föräldrarna och vi själva tycker att det är ett lätt och användbart sätt att dokumentera vår vardag genom. Vi kan lätt gå tillbaka och kolla vad vi gjort, vi har även reflekterat mer över vad det är för bilder vi tar och varför vi tar dem, vad syftet med dem är så vi kan stå för det när vi lägger ut dem på bloggen.

Sedan kursen startade har jag och mitt arbetslag pratat och diskuterat mycket kring dokumentation och hur vi får den pedagogisk. Det som jag tycker är pedagogisk dokumentation kanske inte min kollega tycker. Så jag tror att det är viktigt att man diskuterar detta ofta och ifrågasätter och pratar kring det i olika situationer som uppstår. Centrala frågor som man kan samtala kring är: Varför gör jag så här, vad får jag ut av detta, vad får barnen och verksamheten ut av detta?

Lenz Taguchi (2011) skriver så här "Med hjälp av den pedagogiska dokumentationen kan man göra den osynliga - inre - pedagogiska miljön synlig och samtidigt få ett verktyg att förstå den yttre och synliga miljön (s.10). Den meningen tycker jag beskriver väldigt bra vad pedagogisk dokumentation har blivit för mig. Jag dokumenterar barnen på ett helt annat sätt nu än innan kursen. Jag är med barnen och dokumenterar i deras process, både när de skapar något eller leker och samtalar med sina kompisar. Jag använder den sedan tillsammans med barnen och synliggör den både för barnen, mina kollegor och mig själv. Genom det får man en helt annan förståelse för barnens tankar och kan forma verksamheten utifrån det. Vårt förhållningssätt till barnen blir också helt annorlunda när man dokumenterar på det här sättet. Man får syn på hur man samtalar till barnen och hur de tänker. Innan planerade vi nog mer verksamheten utifrån vad vi trodde att barnen behövde eller var intresserade av.

Ordet reflektion är också ett sådant ord som man hela tiden måste fundera kring. När jag hade läst boken "Den svårfångade reflektionen" fick den mig att fundera ännu mer kring vad ordet reflektion betyder för mig och vad det betyder för mina kollegor. I boken stod det mycket om att man måste ha någon att reflektera med för att ens egna tankar ska nå ett steg högre, tillsammans med någon annans tankar blir det nya tankar. Som jag har tolkat reflektion så blir det ingen bra dokumentation om man inte reflekterar kring den.

Av de momenten som vi har fått prova mer ingående; Radioprogrammet och Film, så tycker jag att det har varit väldigt lärorikt och roligt att göra dem. Sedan har man aldrig så mycket tid så man kan använda uppgifterna rätt av till den verksamhet man har. Men att på ett enkelt sätt spela in barnen via garageband är något vi har tagit med oss och använder. Både när vi intervjuar dem och när vi vill se vad de samtalar om när de leker. Sedan tycker barnen det är kul att sätta ihop olika instrument osv i garageband. Filmen är det lite likadant med. Man kommer aldrig hinna sätta sig ner och göra det så utförligt, utan gör man en film med barnen så behöver man ju skriva ett manus och även en synopsis så man får med vad syftet och tanken med filmen är. Men ska man dokumentera så kan synopsis vara det viktiga att skriva ner innan, men att man sedan bara filmar det som man vill dokumentera. iMovie är ett väldigt lätt och bra program som vi nu försöker få alla pedagoger på vår enhet att använda.

Ipaden är nu ett dagligt pedagogiskt verktyg som vi använder till väldigt mycket. Det har blivit ett naturligt verktyg i vår verksamhet. Vi använder det dagligen till dokumentation på ett eller annat sätt, den är smidig att ha med så vi kollar upp fakta och visar barnen saker på internet som de pratar om och barnen använder de pedagogiska apparna som vi laddat ner.
Under det här året som vi har haft ipaden så har man märkt en otrolig skillnad på hur våra föräldrars syn på verktyget har förändrats. I början var en del skeptiska och frågade mycket om vad barnen gjorde och om de bara satt och spelade, om de fick använda den varje dag och hur länge de fick sitta med den. Nu när vi pedagoger är trygga med våra mål och syften med den och har berättat och visat vad vi gör för föräldrarna får vi bara positiv respons och många har sagt att de överväger att köpa en ipad även hem.

Jag har lärt mig otroligt mycket under kursens gång, nu gäller det att fortsätta testa sig fram på egen hand! Det har även varit väldigt lärorikt att ha en basgrupp som man alltid kunnat vända sig till och vi har oftast klarat av att lösa olika problem ihop.

Tack, både till kursledare och basgrupp! :)

 

 

Mediers påverkan i lärmiljöer

När jag läste om den här uppgiften tyckte jag att det skulle bli väldigt intressant att läsa artiklar om just detta. När jag läste till lärare undrade jag under hela min utbildning när vi skulle prata/läsa/ta del av ikt i förskolan. Det kom aldrig.. Jag minns att vi vid ett enda tillfälle fick en artikel om barns dataanvändande. Där stod det om föräldrarnas oro och att de inte tyckte datorn passade in i förskolan. Jag diskuterade även detta på den förskolan som jag gjorde min VFU och de tyckte också att barnen spelade alldeles för mycket på datorn hemma så det behövde de inte göra på förskolan. Som tur är har detta synsätt ändrats en hel del och det går idag att få mycket information både på nätet och i litteratur om hur man på ett pedagogisk sett kan använda sig av digitala verktyg i förskolan.

I Medierådets rapport ”Småungar & Medier 2010, Fakta om små barns användning och upplevelser av medier” kan man läsa att mycket har hänt under de senaste åren. I undersökningen 2005 visade det sig att barn från ca 9 årsålder använde internet och i deras studie 2010 var det barn från ca 4 årsålder (s.4). Detta tror jag har ändrats ännu mer sedan dess. Vidare tar de upp att användandet skiljer sig beroende på ålder. De äldre barnen använder datorn till att kommunicera och vara inne på sociala medier, medan de yngre barnen är inne på barnsidor och spelar spel. Även könsmässigt skiljer det sig. Ju äldre barnen blir ju tydligare kan man se det. Killarna är ofta inne på typiska ”killsidor” och tjejerna på ”tjejsidor”. Medan de yngre barnen ofta är inne på samma sidor (s.4). Detta hoppas jag kan ha att göra med att vi på förskolan utgår mer från en pedagogisk tanke med vad vi presenterar för barnen än vilket kön det är vi presenterar ett spel eller liknande för.

Något som jag tyckte var väldigt intressant i Medierådets rapport (2010) var att Tv är det medium som föräldrarna är mest positiv till. Internet kommer efter dator/tv spel vilket förvånar mig. Sedan kom internet ganska högt upp i listan över medium som föräldrarna tror barnen lär sig något av, men även där kom Tv högre upp (s.36). Detta känns ganska gammalmodigt och jag tror och hoppas att undersökningen skulle se annorlunda ut om man gjorde om den idag. Eller så har jag fel uppfattning bara för att vi jobbar väldigt mycket med digitala verktyg på vår förskola och i Mölndal över lag. I den här undersökningen är inte heller ipaden med, vilket jag tror har fått en positiv effekt över hela landet. Våra föräldrar är i alla fall väldigt positiva till den efter att vi har berättat och visat på föräldramöten vad det är för spel barnen spelar och hur vi använder den till att dokumenterar, göra sagor och filmer.

Litteratur:
Medierådet (2010). Småungar & Medier 2010, Fakta om små barns användning och upplevelser av medier. http://www.statensmedierad.se/upload/Rapporter_pdf/Smaungar_&_medier2010.pdf

onsdag 5 september 2012

Reflektion kring filmprojektet

Att komma på vad man skulle filma tycker jag har varit det svåraste i hela uppgiften. Jag började med att läsa boken Manus och dramaturgi för film men då kändes det ännu svårare. Så jag började fundera på vad jag ville få ut av den här uppgiften, vad jag ville att filmen skulle få för syfte i min dagliga verksamhet och hur jag får in dokumentation samtidigt. De äldre barnen på min förskola skulle precis sätta upp en teater så vi höll på att hitta på en saga tillsammans. När vi pratade med barnen om teatern och vilka de ville spela upp den för så var de alla ganska överens om att de inte skulle våga spela upp den för föräldrarna, så då kom vi på att vi skulle filma den så att föräldrarna kunde se den efteråt. Det var där jag fick min idé att filma/dokumentera deras teater. Manuset skrev jag tillsammans med barnen. När jag skulle börja med att skriv en synopsis kom jag på att syftet är olika. Det ena syftet är vad handlingen har för syfte och det andra är vad jag har som syfte att filma teatern.

Syftet med filmen för oss pedagoger blev att dokumentera både barnens process och sedan hela teatern. Syftet med filmen blev för barnen som hade spelat teatern att få se sig själva och sitt eget lärande och för föräldrarna blev syftet att visa vad barnen hade gjort på förskolan. Barnen var även mycket stolta och var glada över att få visa upp den för föräldrarna.

Temat lärande kan man se på två olika sätt i min film. I handlingen så är det att de goda vinner över de onda. Men för barnen blev det ett lärande i hela teaterprocessen, både att öva, lära sig sina repliker, måla alla kulisser, våga o.s.v.

 
Här ser man några av barnens masker som de gjort själva
 
 

Den goda kommer och räddar dem från den onde
 
 

Här bakom ser man lite av de kulisser som barnen målat

 
När jag väl kom på hur jag skulle göra min film, så började jag läsa i boken igen. Den har varit till stor hjälp när jag sedan skulle få ner allt på papper. Först att ha ett syfte med filmen. Granath (2006) skriver att syftet kan se ut på många olika sätt men handlar alltid om varför man vill förmedla ett budskap till publiken och hur man vill att publiken ska hantera detta budskap (s.37). Sedan att sitta och skriva manuset tillsammans med barnen och försöka få in berättarkurvan med dilemma, upptrappning, lösning och avslut. Vidare skriver Granath att man måste tänka på vad det är publiken ser och hör när man skriver manuset. Man måste ha med hur människorna är, vad de har för kläder, hur och vilken miljö det utspelar sig i, rekvisita, tidpunkt, dialog och berättarröster och ljud (s.32-33). Allt detta pratade jag och barnen om. Barnen började göra sina masker, några tog med kläder hemifrån, de målade kulisser så det såg ut som att de var i skogen och i staden och vi började prata om deras dialog, vad de skulle säga och vad berättarrösten skulle säga.

 
Det var en rolig process och ett roligt sätt att arbeta på, men det tog tid. Jag tror inte att jag kommer skriva synopsis och manus någon mer gång när jag ska filma för att dokumentera barnen. Men i det här sammanhanget när jag fick med barnen i det så kan jag tänka mig att göra om det. Vi spelar in och dokumenterar barnen ofta i iMovie och klipper ihop filmerna och visar för föräldrarna, men då går det på ett par minuter för det är oftast den tiden vi har. Jag känner ändå att jag har lärt mig iMovie väldigt bra under den här tiden då man har fått lägga tid på att få ihop hela filmen med ljud och allt.  

Litteratur:
Granath, T (2006). Manus och dramaturgi för film. Malmö: Liber AB

Storyboard




Manus

Man kan skriva manus på två olika sätt enligt Granath (2006). Den ena kallas för den amerikanska stilen och skrivs i en spalt över hela sidan. Den andre är ett tvåspaltsmanus och innebär att miljö, rekvisita och regianvisningar skrivs i vänsterspalten och dialogen i högerspalten (s.45). Vidare skriver Granath att det annars inte är någon större skilnad på dem. Den amerikanska stilen är vanligast att använda sig av i långfilmer medan den tvåsplatiga används mer av svenska tv-produktionen.
     Jag har valt den amerikanska stilen för jag tyckte den passade bra till mitt manus.


                                                                         Blåbärsresan.

1.  EXT. SKOGEN - DAG__________________________________________________
     Björnen
 

 

Den stora björnen ligger och sover i skogen, rör lite oroväckande på sig. Kanske dags att vakna snart?

2.  INT. HEMMA – DAG______________________________________________________
     Julia, grisen, musik och berättarröst

 

BERÄTTARRÖST
                       Det var en gång en flicka som hette JULIA. Julia hade just fyllt 10 år och
                       skulle få åka på en resa. Biljetten hade hon fått av sin bästa vän GRISEN.

 

Julia är en glad och söt flicka med klänning på sig. Grisen har skära kläder och en grismask. Grisen går till Julia och ger henne ett paket

 

GRISEN
                                                            Grattis på födelsedagen Julia

 

Julia öppnar paketet.

JULIA
                                                 En resa till Italien, vad ska vi göra där?

 
                                                                          GRISEN
                                            Jag har hört att i Italien finns de största blåbären

 
                                                                  BERÄTTARRÖST
                               Julia och grisen åker till flygplatsen, så hoppar de på flyget till Italien.
                                        När de kommer fram går de ut i skogen och plockar blåbär

 

Julia tar sin handväska och går tillsammans med grisen till flyget, de håller varandra i handen, de låsas att de sätter sig på planet och sedan är de framme i skogen

 
3.  EXT. SKOGEN – DAG_____________________________________________________
     Julia, grisen, björnen, statister

Julia och grisen hittar en hink som de tar med sedan går de runt i skogen och plockar blåbär. Plötsligt får Julia syn på en BJÖRN.

                                                                           JULIA
                                                              Titta där ligger en björn

 

Statister kommer fram och alla sjunger ”Björnen sover”

4.  EXT. SKOGEN – DAG_____________________________________________________
     Julia, grisen, haren, statister

 
                                                                 BERÄTTARRÖST
                                  De plockar en massa goda blåbär och så kommer en HARE skuttandes.

 
                                                                         HAREN
                                           Borta vid berget kan ni hitta ännu mer fina blåbär

 
                                                                          JULIA
                                                        Ok, tack, vill du följa med oss?

 
                                                                         HAREN
                                                                               Ja

 
                                               JULIA, GRISEN, HAREN, STATISTER
                                                      (Sjunger) ”Hoppe hoppe hare”

5.  EXT. SKOGEN – DAG_____________________________________________________
     Julia, grisen, haren, tigern

 
                                                                   BERÄTTARRÖST
                                   När de tre vännerna kom fram till berget var det någon som hade ätit
                                              upp alla bären, då fick de höra någon som morrade

 
                                                                          TIGERN
                                                                         MORRAR

 
                                                                            JULIA
                                                                  HJÄLP en tiger, spring

 
                                                                   BERÄTTARRÖST
                          Grisen och haren hann undan men Julia hon blev uppäten utav tigern

 

Grisen och haren springer där ifrån, Julia blir uppäten.

 6.  EXT. SKOGEN – DAG_____________________________________________________
      Julia, grisen, haren, tigern, fen

 
                                                                  BERÄTTARRÖST
                                    Snart sprang de på ett litet hus och i huset bodde det en god FE.

 

Grisen och haren knackar på hos fen

GRISEN
                                         Snälla fen kan du inte hjälpa oss att rädda vår vän Julia

 
                                                                              FEN
                                                                       Vad har hänt?

 
                                                                          GRISEN
                                                         Julia har blivit uppäten av tigern.

 
                                                                              FEN
                                                          Det är klart jag kan hjälpa till

 
7.  EXT. SKOGEN – DAG_____________________________________________________
     Julia, grisen, haren, tigern, fen
 

Alla går tillbaka till skogen där fen hittar tigern

 
                                                                  BERÄTTARRÖST
                         Framme vid tigern svingade fen sitt trollspö och så fick hon tigern att somna

 
                                                                              FEN
                                                                  Nu kan du hoppa ut

 

Julia kommer ut.

 8.  EXT. STADEN – DAG_____________________________________________________
      Julia, grisen, haren, fen, Pippi
 
                                                                  BERÄTTARRÖST
                   Nu var de alla så trötta på skogen att de gick in till en stor stad och i staden bodde
                               det en flicka som hette PIPPI Långstrump och hon var jättestark.

 
                                                                            ALLA
                                               (Sjunger) ”Här kommer Pippi Långstrump”

 
                                                                            ALLA
                                    Hej Pippi, vi ska gå ut på stan och shoppa. Vill du följa med?

 
                                                                             PIPPI
                                                                                Ja

 
                                                                  BERÄTTARRÖST
                      Alla shoppade en massa saker som Pippi fick bära, till och med en studsmatta
                          som fen hade köpt orkade pippi bära. Sedan hade de en studsmattefest

 

Musik och alla hoppar på studsmattan tillsammans.
 
Litteratur
Granath, T (2006). Manus och dramaturgi för film. Malmö: Liber AB
 

 

Synopsis

Granath (2006) beskriver att synopsis är en kort sammanfattning av manuset man ska skriva. Det finns två anledningar till varför man ska skriva en synopsis enligt Granath, det ena är att man vill tydliggöra materialet och dess struktur för sig själv och det andra är att man vill snabbt och lätt kunna presentera en idé och dess handling för t.ex. beställare och andra intressenter (s.42). Vidare skriver Granath att en synopsis kan se ut på olika sätt men att den inte ska vara för lång.

 
Titel: Blåbärsresan

Syfte: De goda vinner tillslut

Form: Kort teaterfilm. Filmen är inspelad när barn spelar teater.

Målgrupp: Alla, både barn, föräldrar och pedagoger

Längd: 5-6 min

Handling: Filmen börjar med att en flicka får 2 biljetter till Paris i present av sin vän grisen. De ska   åka dit för att plocka blåbär. Väl där möter de en massa olika djur, både snälla och elaka. Som tur är möter de även en fe och Pippi Långstrump som hjälper dem från farorna.

Karaktärer och miljö: Huvudrollen har Julia 10 år och hennes kompis grisen. De möter även en kanin, en björn, en tiger, en fe och Pippi Långstrump. Filmen utspelar sig mest i Paris, både i skogen och i staden.

Dilemma: Mitt i skogen möter de en tiger. Hur ska de ta sig bort från honom?

Upptrappning: De andra hinner springa undan men tigern äter upp Julia, vad ska de göra nu?

Lösning: Julias vänner hittar en fe som kan hjälpa dem. Hon får tigern att somna så Julia kan komma ut ur tigern.

Avslut: Efter en dramatisk dag köper de en studsmatta och har en studsmattefest.

Referenser
Granath, T. (2006) Manus och dramaturgi för film. Malmö: Liber AB

 

lördag 5 maj 2012

Portfolio


En portfolio är en samling av barnens arbeten. En portfolio kan se mycket olika ut och innehålla olika alster. Det viktigaste är att pedagogerna har ett klart syfte över hur portfolion ska se ut och vad den ska innehålla. Portfolion blir som en dokumentation om varje enskilt barn (Ellmin &Ellmin, 2003). Vidare tar Ellmin & Ellmin (2003) upp att portfolion ska innehålla bl.a. barns lärande och utveckling. Man ska kunna reflektera över sitt eget lärande när man tittar i portfolion.

Att använda sig av digital portfolio har både sina för- och nackdelar enligt Ellmin & Ellmin (2003). Med digital portfolio kan man ta kort, filma och spela in ljud. Barnen kan även själva dokumentera med hjälp av ljud och bild. Detta kan då bli mer levande än en traditionell portfolio. Det svåra är att det blir mycket material som ska bearbetas och sorteras in i portfolion. Utrymmet och var allt ska sparas blir också en fråga. Vidare skriver Ellmin & Ellmin (2003) att det viktiga är att det fortfarande blir barnens utveckling som har fokus och inte tekniken.

På vår förskola har vi en slags portfolio, varje barn har en pärm där vi samlar de alster som påvisar barnens utveckling. Vi sätter in det vi dokumenterar, både i bild och i text. Vårt syfte med pärmen är att barnen själva och tillsammans med andra barn eller pedagoger ska kunna titta i pärmen och reflektera över sitt eget lärande, även föräldrarna tittar i pärmen för att se vad vi dokumenterar.

Efter att ha arbetat med ipaden nu i ca ett halvår och läst den här kursen så har både jag och mitt arbetslag funderat mycket över hur vi dels dokumenterar och hur vi kan använda ipaden i vår dokumentation. Att ha en digital portfolio ligger just nu ganska långt från våra tankar. Dels för att vi inte vet hur vi rent praktiskt ska spara allt digital men även för att det blir svårare för barnen att kunna sätta sig ner och kolla på sin portfolio. Vi känner att vi inte har den utrustning just nu som skulle behövas för att det ska bli lika tillgängligt för barnen som deras pärmar är idag. Något vi däremot har diskuterat som vi ska göra är att öppna en blogg, vilket kommer bli som en gemensam portfolio, där vi ska lägga ut både filmer, bilder och ljud av barnen.

Litteratur
Ellmin, R. & Ellmin, B (2003). Att arbeta med portfolio – teori, förhållningssätt och praktik. Växsjö: Grafiska Punkten